Sångarna i videon, Aaron, Junior och Alfons, var alla med och gjorde Kvarteret Korpen till en publiksuccé. De delade med sig av egna erfarenheter och inledde hela föreställningen med sången Mother. I videon syns också bilder ut teaterproduktionen och ett kollage med bilder på historiens makthavare, de totalitära krafter som styrde Europa under -30 och -40-talen. Och bilder på de som vill föra Europa och världen dit igen.

MOTHER
Mother, you had me but I never had you
I wanted you, you didn’t want me
So I, I just got to tell you
Goodbye, goodbye
Father, you left me but I never left you
I needed you, you didn’t need me
So I, I just got to tell you
Goodbye, goodbye
Children, don’t do what I have done
I couldn’t walk and I tried to run
So I, I just got to tell you
Goodbye, goodbye
Mama don’t go
Daddy come home

MAMMA
Mamma, jag var din men du var aldrig min
Jag vill ha dig, du vill inte ha mig
Så jag, jag vill bara säga
Farväl, farväl
Pappa, du förvann men jag är kvar ännu
Jag saknar dig, du saknar inte mig
Så jag, jag vill bara säga
Farväl, farväl
Alla små barn, gör inte som jag
Jag sprang så fort, innan jag kunde gå
Så jag, jag vill bara säga
Farväl, farväl
Mamma, bli kvar
Jag är ditt barn
Pappa, kom hem
Pappa, min vän

Medverkande

Sång

Aaron Rada
Junior Mukonde
Alfons Kammonen

Musiker

Elis Jarl Skute – slagverk
Linnea Lidegran – accordeon, orgel

Skådespelare

Anders – Yakin Mestour Bustos
Mamma Sofia – Monica Tyllgren
Pappa Keve– Magnus Göransson

Mother

Text och musik – John Lennon
Översättning till svenska – Jonas Jarl

Film och editering

Jonatan Gyllenör

Ljudteknik

Lars Paulström
Petter Grevelius

Videokollage

Wiya Ngeh Hellborg

Kostym

Filippa Krisby

Producent

Anna Pauli

Regi

Jonas Jarl

Manus i process

Inför manusskrivandet gjorde den unga ensemblen tillsammans med Jonas Jarl ett 20-tal intervjuer med företrädesvis unga i Malmö. Vi valde att fråga specifikt om relationen mellan de unga och deras fäder. Samtliga intervjuer spelades in och låg sedan till grund för den nytolkning av filmens grundmanus från 1963. Samtliga intervjuer gjordes med källskydd. Intervjuerna skrevs ner anonymt och inspelningarna raderades sedan. Materialet var både personligt och utelämnande. Men framförallt slogs vi, som gjorde intervjuerna, av hur samstämmiga berättelserna om de frånvarande papporna var. Många beskrev att pappa försvann från familjen tidigt, andra om ett långvarigt alkoholmissbruk. Det vi anade blev bekräftat. Många av våra intervjuade har vuxit upp med sina mödrar eller bara delvis med sina pappor. Grundtematiken i filmen är densamma. Det blev nästa kusligt att jämföra vår tid 2024 med filmens 1936. För manussammanställningen svarade Jonas Jarl. Med stöd från författarfonden kunde skrivandet ta fart.

Mother – en sång om förlust

Videoverket Mother är ett självständigt konstnärligt verk – men också en del av
föreställningen Kvarteret Korpen. Sången ger publiken en läsart, en tolkningsmodell för vad det är vi vill berätta med föreställningen. Tidigt i processen förstod vi att sången var det som bäst beskrev känslan av förlust, av att växa upp med en frånvarande pappa/förälder. Skådespelarna Aaron Rada, Junior Mukonde och Alfons Kammonen spelar huvudpersonen Anders närmsta vänkrets (Anders spelas av Yakin Mestour Bustos). Deras sång beskriver två centrala teman i föreställningen:

1. Avsaknaden av en förälder
2. En bild av 1930-talets Europa, och den våg av nazistiska och fascistiska rörelser som växte fram efter depressionen

Föreställningen Kvarteret Korpen beskriver en högst personlig känsla av att förlora kontakten med sina föräldrar men också hur många européer saknade tillit till samhället, och var utelämnade till fattigdom och misär. Ropet på en stark ledare, någon som kunde visa vägen ut ur en känsla av vanmakt och politiskt kaos, renderade i Tyskland i valet av Hitler till förbundskansler, i Italien – Mussolini och i Spanien – Franco. Våra diskussioner i den förberedande fasen satte fingret på den otrygghet många unga känner, som inte får det stöd och den kärleksfulla omvårdnad under uppväxten som de har rätt till. Vi pratade om hur avsaknad av trygghet kan leda till kriminalitet; våld, droger och alkohol. Men också om hur sårbara vi blir när tryggheten inte finns där… Och hur lätt det är att vilseleda unga (och kanske inte bara unga), hur lätt det är att skapa polarisering i samhället – som riskerar att bli en grogrund för auktoritära krafter. Vi vill med videoverket dra paralleller mellan den personliga förlusten av trygghet, den trygghet som föräldrar borde ge sina barn och den vilsenhet som motsatsen innebär; en längtan efter en fadersgestalt/auktoritär ledare som kan leda oss rätt när världen omkring oss blir allt mer obegriplig och skrämmande. Här finns kopplingar till vår tids tro på auktoritära ledare. Stöveltrampet och hatet mot invandrare går igen. 1936 var det judarna som fick bära skulden för samhällets misslyckanden. Idag är det muslimerna, både i Sverige och Europa, som utpekas som orsak till allt ont. Vi vill med sången Mother och föreställningen Kvarteret Korpen koppla samman en personlig förlust, att sakna en förälder, med framväxten av en ny fascistisk rörelse i Europa 2024.

Målgruppen som medskapare

Arbetet med föreställningen Kvarteret Korpen blev en tidsresa. Vi tog avstamp i Bo
Widerbergs film med samma namn, en film som fick premiär 1963. I filmen skildras det fattiga Malmö, utifrån en familj som bor i en av de allra fattigaste delarna av staden. Kvarteret Korpen skildrar de ungas längtan bort, bort från Malmö, bort från fattigdom, bort från alkoholism och håglöshet. Därute hägrade Europa och drömmen om att vara fri. I vårt arbete med ensemblen pratade vi mycket om filmens beskrivning av Malmö, av de ungas drömmar då 1936 – och på vilket sätt det berörde vår tid. Våra samtal om hur vi ville berätta, hur vi ville göra filmen till teater, pågick under drygt tre månader. Vi visste, när det väl var dags att skriva manus, att alla ville göra en teaterproduktion som reflekterade vår egen tid genom dåtidens Malmö. Igenkänningspunkterna var många. De unga skådespelarna som gestaltar vännerna runt huvudpersonen Anders, flickvännen Agnes, vännerna Eddie, Bror och Jimmie var alla dömda att stanna kvar i Kvarteret. Anders skiljde sig från de andra… Han ville bort, bli något, bli någon. Hans skrivande och drömmen om att bli författare skulle ta honom vidare och ge honom en andra chans. Här kunde vår unga ensemble känna igen sig. Aaron och Junior arbetade parallellt med föreställningsarbetet med egen musikproduktion. Sånger som bygger på egna berättelser och som ska ta dem vidare, ut i Sverige och Europa.

De unga i ensemblen ville få med sina egna perspektiv, synen på familjen, på föräldrarna och hur det är att vilja bryta upp. Det handlar om mod, att våga lämna, men också om en förmåga att ta hand om den egna historien, om att veta var man kommer ifrån. För alla unga i ensemblen var det ett återkommande tema.

Erfarenheter som vi tar med oss

Vi arbetade under nästa ett halvår med verket. Med research och intervjuer tidigt i mars 2024 och sista föreställningen i slutet av juni samma år. Erfarenheten av att arbeta sida vid sida, professionella skådespelare och musiker tillsammans med icke-professionella, ger verkets helhet trovärdighet. Vi spelar inte bara en föreställning som vem som helst hade kunnat göra; det här bygger på allas medskapande. Vi byggde scen och läktare, vi gjorde intervjuer och research tillsammans, vi övade sång och skådespel. Var och en av oss bidrog med egna berättelser och perspektiv på verket och formade det till just det vi ville berätta. Men det fanns också motgångar och svårigheter med projektet. Vi hade svårt att få till reptider eftersom de unga gick i skolan, och några arbetade – medan frilansande artister helst ville och kunde arbeta dagtid. Mycket av arbetet fick vi göra med delar av ensemblen, för att på nästa rep arbeta med ytterligare några. Ensemblen bestod av 10 skådespelare och 2 musiker. De reptillfällen när alla kunde samlas var få. Men när väl alla kunde så gällde det för oss i projektledningen att vara väl förberedda och använda varje minut för att bygga verkets 27 scener till ett pärlband, eller en röd tråd.

Med sången ”Mother” hittade vi rätt öppning för hela produktionen. Sången fungerade som ett sätt att omedelbart nå in till kärnan av berättelsen och som ett sätt att öppna vägen till publikens hjärta.