Dansverket Den eviga väntan är skapad av medskapare från ungdomskulturverksamheten Timjan i Vänersborg. Som stöttning i processen har de haft de konstnärliga ledarna Agnes Nordin och Madelene Hoff från Kompani Catapult, samt filmaren Robin Ahlqvist. Dansarna har valt att jobba platsspecifkt med flera korta dansfilmer. Platserna, som är utspridda i Vänersborg, har blivit utvalda av dansarna men också av andra ungdomar från ungdomskulturverksamheten Timjan.

Medverkande

Dansare

Stella Zaparta
Meja Devenyi
Tuuvisa Aderum
Minja Andreasson
Felicia Strid
Bella Jensen
Karin Wallin

Konstnärlig ledning

Madelene Hoff Kompani Catapult
Agnes Nordin Kompani Catapult

Filmare

Robin Ahlqvist, Mountain Queen Studios

Musik

Drive Breakbeat av Rockot från Pixabay

Producerat av 

Producentbyrån

Tack till 

Ungkulturverksamheten Timjan i Vänersborg 

Ungdomsgrupp

Under våren 2024 har en grupp ungdomar som tidigare inte samarbetat utforskat temat identitet och plats både framför och bakom kameran. Medskaparna är i åldrarna 13–17 år och bosatta i Vänersborg och Uddevalla. Det som var nytt för dem i denna process var användningen av community-skapande som metod. En metod som har utmanat dem både som individer och grupp samt berikat deras syn på konstnärliga processer. Målet med projektet var att under en fem veckors period skapa tre stycken dansfilmer baserat på tre olika platser i Vänersborg.  

Konstnärligt arbete

Eftersom gruppkonstellationen var ny för detta projekt hade vi som konstnärliga ledare stort fokus på att hålla rummet, gruppen och se varje individ så att hela processen skulle bli en bra och givande upplevelse. För oss var vägen och processen lika viktig som det slutgiltiga målet. Med den tidsbegränsade projektperioden var det avgörande att fatta snabba beslut och göra prioriteringar.

Det konstnärliga arbetet med de unga medskaparna grundades i demokratiska metoder där vi som konstnärliga ledare vägledde varje medskapares kreativa uttryck. Det skapade utrymme för varje individ att bidra till det gemensamma resultatet. Detta är en av grundpelarna i Kompani Catapults konstnärliga metod. Vi ville skapa en inkluderande och berikande konstnärlig miljö där medskaparnas val, idéer och frågeställningar kom från dem själva.

Plats 

Processen tog avstamp i tre platser som hade valts ut av ungdomar på fritidsgårdar runt om i Vänersborg. Platserna beskrevs av ungdomarna som tråkiga, bortglömda och otrygga. Detta blev grunden för de konstnärliga arbetet som medskaparna i CALS sedan fick ta vidare in i sin skapandeprocess.

Vi började gemensamt med en av platserna där vi i improvisation utforskade beskrivningen av platsen. Att våga vara spontan och lyssna på kroppens impulser var en viktig del av processen som vi ofta återkom till och påminde om. I denna del av processen skapades rörelser som sedan sammanfogades till rörelsefraser. Detta ledde fram till dansfilmen Ett nytt perspektiv.

Till de två resterande platserna låg fokus på att skapa rörelser kring vad som sker eller har skett på platsen. Här valde vi som konstnärliga ledare att utmana medskaparna genom att arbeta med rekvisita. Hur förhåller jag mig till materialet? Vem är det som styr? Hur påverkar det mina rörelseval? 

Från att ha jobbat i helgrupp övergick vi nu till två mindre grupper där medskaparna utmanades med att ha ett större helhetsperspektiv och ägandeskap över den plats de blivit tilldelade. De presenterade sina färdiga idéer som de sedan inkluderade varandra i. Detta ledde fram till dansfilmerna Den eviga väntan och Det vi glömmer att se.

Kamerans roll

Nytt för den här omgången var att vi hade deltagare som agerade bakom kameran. Detta innebar ett tätt samarbete med fotografen och medskaparna framför kameran.  

Vanligtvis skapas dansverk som framförs för en livepublik. Hur bemöter vi publiken när den är digital? Hur digitaliserar vi ett analogt verk och vad behöver vi tänka på? 

Redan från start uppmanades deltagarna att tänka kring kamerans position och delaktighet i koreografin. Konkret har det handlat om att bolla idéer kring positionering, vinklar, exponering samt tänka kring ljus vs skugga. Deltagarna var även behjälpliga on set vid inspelningsdagarna.

Musik

Att musiken fick komma senare och inte vara med från start var ett nytt arbetssätt för medskaparna. De fick i uppgift att leta efter musik som skulle förstärka och förtydliga den känsla de ville förmedla. 

Vi använde tidslinjer som ett verktyg till medskaparna för att kunna fördela sitt rörelsematerial utifrån musikens uppbyggnad. Under denna fas granskades övergångar mellan de olika delarna, den fysiska platsens betydelse och inverkan på rörelsen samt kameravinklar.

Vår process präglades av utforskning, samarbete och tillit. För medskaparna var det en utmaning att snabbt lära känna varandra som grupp och i det våga lita på sina idéer och dela med sig till varandra.