Ett communityprojekt som involverade ungdomar och professionella konstnärer, där vi tillsammans skapade en scenkonstföreställning.

Medverkande

Regissör och skådespelare

Harleen Kalkat

Manusförfattare

Marianne Strand

Teaterledare och skådespelare

Lotta Karlsson

Koreograf

Jenny Schinkler

Scenograf/Kostymör

Mihály Kovács Mór

Ljus/Ljus

Magnus Karlsson

Skådespelare

Astrid Söderholm

Alvar Sigfridsson

Miruna Zinica

Astrid Rutström

Vi ledare bestämde att vi skulle ha skoltematik som ram för projektet och underlätta för oss att hitta forum där vi kunde diskutera tematiken.  Vi visste att vi hade en begränsad tid på oss och även svårigheten att skapa en fast grupp tidigt. Vi märkte under våra första prova-på workshops att de unga inte tyckte det var kul att intervjuas eller att dela med sig av egna erfarenheter. Det kändes därför viktigt att finna en mer lekfull form där vi utövade lika mycket humorfyllda inslag som mer djuplodande samtal.

Det inledande pjäsarbetet gjordes med hjälp av workshops på högstadieskolan Fria Emilia i Boden. Vi höll också några olika prova-på-workshops på Rondo i Boden. Under januari hölls audition och efter det formades den grupp som både arbetade fram och övade in det färdiga resultatet. Under arbetet hölls även en separat filmworkshop där det skapades material till föreställningen.

Processen innehöll: improvisation, forumteater, skådespelarträning, koreografisk träning, skrivövningar, filmworkshop.

Gruppen

Två ungdomar kände varandra sedan tidigare och de övriga två kom från andra skolor från olika delar av Boden. Hälften var teatervana och den andra hälften mindre vana, men tillsammans skapade de fin gemenskap som präglades av generositet och omhändertagande av varandra.

Deltagarstyrd idéutveckling

Arbetet utgick från de ungas minnen, associationer, erfarenheter. Genom samtal improvisationsövningar och intervjuer fångade vi in och testade olika idéer tills ett manus fanns på plats.

Dialog med forskare

Projektet följdes av scenkonstforskare Elsa Szatek som följde och diskuterade processen med oss. Tillsammans med Elsa höll vi även en utbildningsföreläsning om communityteater för möjliggörande i Boden

Reflektioner

Vi hade svårt att hitta en grupp som ville vara med i hela processen och var därför tvungna att dela upp processen i olika grupper/delar. En del unga var medskapande i manus medan andra var med i själva föreställningsarbetet. I en ideal communityprocess önskar man att de som är med är med hela vägen från manusarbete till färdig föreställning, men på grund av att det inte fanns tillräckligt med intresse för detta så blev vi tvungna att dela upp arbetet.

Vi anordnade en audition för att söka deltagare till föreställningsarbetet, vilket vi såg som en lyckad aktivitet då vi märkte att många unga tilltalades av detta. Vi tolkar det som att de upplevde att det blev mer ”på riktigt” och att de kände sig utvalda. De fick även ett mindre arvode när vi spelade föreställningen, vilket fick dem att se det som ett arbete och de som var med i var väldigt engagerade och självgående.

Vi känner också att vi ännu mer skulle vilja få manus att växa fram genom de ungas idéer.

Vi är trots den mycket tröga starten och något påskyndade processen nöjda med det resultat som blev och det engagemang det väckte såväl hos de unga som mer äldre och etablerade medarbetarna.

Målgrupp och räckvidd

Tack vare våra olika delmoment i projektet ledde det till att vi nådde en stor mängd av ungdomar. Totalt ca 100 st. Vi nådde deltagarna med hjälp av affischer, kontakt med Kulturskolan och skolan.