Under sju veckor har sju unga dansare från Danspoolen i Vänersborg undersökt och skapat utifrån temat plats och identitet. Som konstnärligt stöd i processen har de haft  dansarna och koreograferna Madelene Hoff och Agnes Nordin från Kompani Catapult. Tillsammans har de grävt i temat plats och identitet. Vilka platser är betydelsefulla? Varför har just dessa platser i staden fått en djupare mening? Är det minnena platsen bär på eller framkallar platsen handlingar som formar ens erfarenheter och person? Utifrån frågor, reflektioner, samtal och röresleimprovisationer har dansverket En för alla växt fram.

Medverkande

Dansare

Alicia Edvardsen
Stina Hedlund
Leah Sandblom
Selma Gustavsson
Elsa Halleröd
Märta Wallin
Hemmi Junntilla
Ester Svedung

Konstnärlig ledning

Fr Kompani Catapult
Agnes Nordin
Madelene Hoff

Filmare och klippning

Robin Ahlqvist

Producerat av

Producentbyrån

Tack till

Danspoolen i Vänersborg

Att skapa dansfilm

Att skapa ett dansverk som sedan skulle filmas var nytt för alla medskapare och något som de tyckte var väldigt roligt och spännande. Kreativiteten och idéerna sprutade och flera medskapare har berättat i efterhand att de velat haft mer tid till själva filmskapandet.

Under processen hade medskaparna ett workshoptillfälle att koreografera för film med filmaren Robin Ahlqvist samt 2 halvdagar att filma verket. 

Både de unga medskaparna och Robin själv upplevde att det hade behövt mer tid till att bolla ideér kring själva innehållet i filmen. Utsnitt, kameravinklar med mera. T.ex trodde medskaparna att de skulle kunna ta drönarbilder, vilket kräver drönare och drönarkörkort, något som Robin inte har.

Många saker fick bollas snabbt och lösas på plats. Men både medskaparna, Robin och Kompani Catapult arbetade väldigt lösningsfokuserat, vilket gjorde att medskaparna blev nöjda med resultatet. 

I utvärderingen som gjordes med medskaparna i efterhand har den generella feedbacken varit mycket positiv. Flera av medskaparna har svarat att de vill vara med i ett liknande projekt igen.

På frågan ”Vad har varit roligast i projektet?” svarar medskaparna:

Den här processdokumentationen är skriven utifrån samtal samt den utvärdering som gjordes med medskaparna efter processen.

– Hedda Gullander, projektkoordinator CALS i Väst, Producentbyrån

Foto: Robin Ahlqvist

Ungdomsgrupp

Under hösten 2023 har en sammansvetsad grupp dansare utforskat temat identitet och plats. Medskaparna är i åldrarna 17–20 år och bosatta i Vänersborg och har sedan tidigare dansat tillsammans på musik- och kulturskolan. Det som var nytt för dem i denna process var användningen av community-skapande som metod. En metod som har utmanat dem både som individer och grupp samt berikat deras syn på konstnärliga processer.

Konstnärligt arbete 

Det konstnärliga arbetet med de unga medskaparna grundades i demokratiska metoder där vi som handledare vägledde varje medskapares kreativa uttryck. Det skapade utrymme för varje individ att bidra till det gemensamma resultatet. Detta är en av grundpelarna i Kompani Catapults konstnärliga metod. Vi ville skapa en inkluderande och berikande konstnärlig miljö där medskaparnas val, idéer och frågeställningar kom från dem själva. För oss var vägen och processen lika viktig som det slutgiltiga målet. 

Med den tidsbegränsade projektperioden var det avgörande att fatta snabba beslut och göra prioriteringar.

Individen

I vår process valde vi att lägga mycket fokus på ord och hur de känns och tar form i kroppen. Vi startade med att dansarna skrev tankekartor utifrån de två orden plats och identitet och reflekterade över vad dessa ord betydde för dem. Vi uppmanade medskaparna till att utgå ifrån arbetssättet att “gräva där du står” och lita på att det var gott nog.

Kollektivet

Genom diskussion och att delge varandra sina tankar upptäcktes ordens komplexitet och mångsidighet. Utifrån detta fick medskaparna sedan som uppgift att tillsammans kategorisera alla nya ord som kommit fram och sätta rubriker till dessa. Rubrikerna och tillhörande ord blev grunden för skapandet av rörelser. 

Från huvudet till kroppen

Genom improvisation utforskade vi orden där medskaparna lät kroppen göra utan att i förväg ha planerat. Att våga vara spontan och lyssna på kroppens impulser var en viktig del av processen som vi ofta återkom till och påminde om. I denna del av processen skapades rörelser som sedan sammanfogades till rörelsefraser. Vi arbetade såväl i små grupper som individuellt och i helgrupp. 

Kreativiteten flödade och utforskandet av de förutbestämda orden fortsatte med inslag av nya idéer. Medskaparna utmanade varandras utrymme och interagerade med varandra i rörelserna de skapat. Ur detta föddes solon och duetter. 

Ljud till rörelser

Att musiken fick komma senare och inte vara med från start var ett nytt arbetssätt för medskaparna. Med allt det material de nu hade skapat kunde de leta efter musik som skulle förstärka och förtydliga den känsla de ville förmedla. 

Medskaparna fick göra tidslinjer baserat på musikens uppbyggnad där de fick fördela sitt rörelsematerial. Under denna fas granskades övergångar mellan de olika delarna, den fysiska platsens betydelse och inverkan på rörelsen samt kameravinklar. Hade mer tid funnits hade medskaparna även fått reflektera över den dramaturgiska bågen i verket. 

Tack vare detta blev helheten tydlig för medskaparna och det kommande resultatet gick att ta på. 

Vår process präglades av utforskning, samarbete och tillit. För medskaparna var det en utmaning att våga landa i att vi som handledare hade koll på helheten i processen, även om den inte alltid var synlig för dem.

Som konstnärliga handledare hade vi stort fokus på att hålla rummet, gruppen och varje individ så att hela processen skulle bli en bra och givande upplevelse. Att låta vägen och processen vara en lika stor del som det slutgiltiga målet.